Farligt att röntga hjärnan

Läs mer om vad en radiolog gör

Vem ska inte undersökas?

Eftersom det finns starka magnetfält i undersökningsrummet är metoden inte lämplig för alla.

Exempel på när den inte är lämplig:

• Om du har fått magnetiska metallclips inopererade istället för stygn. En magnetröntgen är särskilt användbar för att upptäcka förändringar i hjärna, ryggmärg, bukorgan, leder och andra delar av rörelseapparaten.

  Hur fungerar det?

  Magnetröntgen bygger på magnetfält och radiovågor. Clipsen, kirurgiska häftklamrar, kan ändra läge och skada vävnaden runt omkring.

  Med magnetröntgen är det möjligt att se frakturer som inte syns med andra metoder och infektioner i skelett eller mjukdelar.

  Inre organ och kärl

  Magnetröntgen används för att undersöka inre organ i bröstkorg, buk och bäcken. Om du upplever klaustrofobi under magnetröntgen finns det flera metoder för att lindra de känslor och reaktioner som det kan trigga.

  Förberedelser

  Oftast behövs inga särskilda förberedelser, men i vissa fall, exempelvis vid undersökningar av bukorgan, kan du bli ombedd att fasta några timmar i förväg.

  

• Förändringar i hjärnans kärlsystem (t.ex. Om du har fått lugnande läkemedel ska du inte köra bil hem.

  Du bör undvika att köra något fordon över huvud taget resten av det dygnet.

  När får jag svar undersökningen?

  Hur lång tid det tar innan du får ditt svar kan variera beroende på hur snabbt röntgen bedömer dina bilder samt när läkaren har möjlighet att ge dig återkoppling.

  Svaret kommer att gå till den läkare som har skickat remissen för undersökningen.

  Doserna av ämnet har numera sänkts avsevärt.

  Efter undersökningen

  Oftast får du lämna sjukhuset så fort undersökningen är klar. Undersökningen används ofta för att utreda symtom som huvudvärk, yrsel, synrubbningar, domningar, minnesproblem, tumörer eller neurologiska förändringar. MR-tekniken är också värdefull vid bedömning av olika leversjukdomar som skrumplever och fettlever, samt vid kartläggning av tumörutbredning inför kirurgi.

  Med MR är det möjligt att undersöka blodkärl, framför allt i hjärnan, halsen, buken och benen.

  Beroende på vad bilderna visar kan nästa steg bli fortsatt utredning, behandling eller uppföljning. För att dämpa ljudet får du öronproppar eller hörselkåpor, och ibland kan du lyssna på musik. Då störs magnetfälten. Det är viktigt att dricka extra mycket vätska dygnet då du gör undersökningen eftersom medlet utsöndras via njurarna.

  De vanligaste biverkningarna av kontrastmedel är allergiska reaktioner.

  Inga kända biverkningar

  Det finns idag inga kända biverkningar av MRT.

  Till exempel medför undersökningen inte någon röntgenstrålning eller annan joniserande strålning.

  Man kan behöva vara försiktig med att använda kontrastmedel vid upprepade tillfällen eftersom medlet kan ansamlas i vissa organ.

  Medvetenheten om det här är idag stor och riskerna bedöms som låga. En enkel undersökning kan ta 20–30 minuter, medan mer omfattande bildtagning kan pågå i upp till en timme.

  Eller att du får det direkt i blodet.

  För att ge kontrastvätska i blodet sätts en venkateter i ett blodkärl på din hand eller i din arm.

  Kontrastmedel vid undersökning i magnetkamera är magnetiskt. Det brukar ta runt 15-45 minuter.

  Väl där inne tar kameran bilder kroppsdelen. Det är för att vanliga kläder kan innehålla metall i till exempel blixtlås eller knappar.

  Du får ligga på en brits inuti en cirkelformad apparat.

• Förändringar som tyder på tumörer eller cystor. Magnetkameran är därför särskilt anpassad för att ta bilder på både ryggmärg och hjärna. 

  Genom en magnetröntgen kan man alltså upptäcka hjärntumörer som har hunnit växa in i hjärnvävnaden och visa små och kanske avgörande detaljer.